|
Sjönamn
Magelungen Kommun Huddinge och Stockholm
Höjd över havet 20 meter
Area (ha) 233 ha Vattenvolym
11,6 milj. kubikmeter Maxdjup
13,7 meter
Vill
du veta mer, kontakta: Tiina Laantee
Magelungen - sjödjupskarta
och sjöfakta (628 kB)
Sjöförhållanden
Allmänt
Sjön Magelungen delas av Stockholms stad och Huddinge kommun. Omgivningarna
och sjön används på många sätt och friluftslivet
är mycket aktivt. Sjön är mycket näringsrik som
en följd av lång tids överbelastning av näringsämnen.
Detta visar sig i regelbundet återkommande algblomningar. Syrebrist
förekommer både sommar- och vintertid i de djupa bottenvattnen,
vilket leder till frigörelse av fosfor från bottensedimenten.
De högsta fosforhalterna i ytvattnet mäts dock i den grunda
västra delen, vilket dels beror på höga fosforhalter
i tillrinnande dagvatten och dels på att fosfor frigörs från
de grunda bottnarna direkt till ytvattnet. Sjön ingår i Tyresöåns
sjösystem.
Friluftsliv
Magelungen
utnyttjas på många sätt och under alla årstider
för bland annat bad, fiske, rodd, skidåkning, promenad och
skridskoåkning. Vintertid finns ofta en plogad skridskobana i
norra delen av sjön väl lämpad för de som gärna
tar sig ut på långfärdsskridskor.
- Bad
Runt om Magelungen finns många möjligheter för bad,
både som naturist eller traditionellt beklädd med byxa, topp
eller baddräkt.
- Sportfiske
Sjöns värde för sportfisket är stort. Sportfiske
upplåts till allmänheten via Sportfiskekortet och Magelungens
fiskevårdsförening. Större delen av sjön är
upplåten för handredskapsfiske via Sportfiskekortet (Sportfiskarnas
Stockholmsdistrikt). Angling med max 10 don är tillåtet i
detta vatten. Sjön är känd för sitt goda gädd-
och gösfiske.
Med
stockholmsdistriktets Sportfiskekort får du tillgång till
fiske i 10 sjöar i Huddinge kommun. Kortet kostar 250 kr. och kan
inhandlas hos Regal Fiske i Vårby, Länna Jakt&Fiske,
kommunalhusets reception på Kommunalvägen 28 och i Snättringekiosken
på
Häradsvägen 77. Är du under 15 år så är
fiskekortet gratis. Vill du fiska i sjön Gömmaren så
behövs det ett särskilt fiskekort. Detta kort kan också
inhandlas på ovan nämnda inköpsställen, dock inte
i kommunhusets reception på Kommunalvägen 28. Sätt gärna
tillbaka fångad stor fisk och ta hem mindre matfisk - detta lägger
grunden för ett fortsatt bra fiske.
Sedan 1 januari
1995 tillåts endast båtar med en motorstyrka av högst
5 hk. Hastighetsregleringen på 7 knop har samtidigt utvidgats
till att gälla hela året i hela sjön.
Vattenkvalitet
Magelungen beskrevs som svagt förorenad redan i början av
1900-talet. Sedan dess har näringstillförseln ökat på
grund av bebyggelse och ändrad markanvändning. Svavelväte
i bottenvattnet noterades första gången 1947. I mitten av
1950-talet rapporterades den första stora blomningen av blågrönalger,
liksom problem med igenväxning med vass och flytbladsvegetation
i den nordvästra delen. Som oftast är fallet i näringsrika
sjöar löper Magelungen ingen risk att försuras. Alkaliniteten
är hög och avsevärt större än de nivåer
då försurningsskador kan befaras uppträda.
I den sydöstra delen av Magelungen är djupet så stort
att vattnet är stabilt skiktat både sommar och vinter. Mot
slutet av sommaren kan syrebrist, med åtföljande bildning
av svavelväte, förekomma på djup under ca 7 meter. Vintertid
är syrehalterna vanligen över 5 mg/l i ytvattnet och total
syrebrist med svavelväte är begränsad till det bottennära
vattnet. Syrehalterna är normalt höga under sommaren i den
grunda nordvästra viken utanför Fagersjö. När isen
ligger kan halten nå mycket låga värden, men syrebrist
har inte registrerats.
Näringsinnehållet var tidigare mycket stort. Omkring 1970
var totalfosforhalten i ytvattnet vid provpunkten mitt i Magelungen
450-600 mg/l under sommaren. Efter överledningen av Huddinges avloppsutsläpp
från Trehörningen till Stockholms avloppsnät minskade
fosforinnehållet till knappt 100 mg/l 1975 och har de senaste
åren varit ca 50 ug/l. Totalkväve började inte analyseras
förrän 1974. Innehållet har sedan dess ganska konstant
legat runt 1 mg/l.
Innehållet av oorganiskt kväve brukar vara helt uttömt
under sommaren, medan oorganiskt fosfor förekommer i litet överskott.
Det är därför troligt att kvävebrist är den
främsta begränsande faktorn för produktionen i Magelungen.
Klorofyllhalterna har minskat från 100-200 mg/l i början
av 1970-talet till idag ungefär 50 ug/l, och siktdjupet har ökat
från omkring 0,5 meter till de senaste åren i genomsnitt
1,0 meter. Variationerna av både klorofyll och siktdjup har dock
varit stora från år till år.
De plankton, som förekommer under våren, är vanligen
grönalger och kiselalger. Under sommaren är blågröna
alger (Aphanizomenon, Oscillatoria) helt dominerande.
Analyserna av metallinnehållet i Magelungens sediment har givit
jämförelsevis låga värden för samtliga analyserade
metaller.
Huddinge kommun tar inga prover i Magelungen utan Stockholm Vatten AB
ansvarar för provtagning.
Djur och växter
- Fiskar
Naturligt förekommande fiskarter i sjön bedöms vara
gädda, abborre, mört, sarv, braxen, ruda, björkna, sutare,
benlöja, gärs, lake, nors och ål. Gösen, som hör
till den svenska fiskfaunan, verkar vara inplanterad i Magelungen. Mälargädda
har planterats ut, troligen för att öka beståndet av
gädda. Gräskarp har planterats ut. Öring har planterats
ut i Norrån och Forsån.
Provfiske utfördes i sjön under juli 1997. Provfisket gav
en stor, artrik och divers fångst i alla djupzoner, vilket indikerar
den allmänna näringsrikedomen i sjön men även att
syrgasförhållanden i sjön troligen var bättre än
vid provfiskena i Drevviken under samma tid. Av sammanlagt 10 fångade
arter (abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda,
gös, mört, sarv och sutare) dominerade abborre, björkna,
mört och gös i nämnd ordning. Andelen mört i sjön
var lägre än vad som kunde förväntas med hänsyn
till sjöns näringsrikedom. Medelvikten hos de flesta arterna
och andelen rovfisk är något större än i Drevviken.
- Fåglar
Magelungen
har aldrig räknats till någon av de "riktiga" fågelsjöarna
i Stockholm. Mångfalden av strandtyper gör dock att sjön
hyser alla de vanligare sjöfåglarna. Sjön erbjuder exponerade
stränder i den djupa sydöstra delen och igenväxta vassbälten
som kransar stränderna i nordväst. I sydost finns även
tre små obebyggda öar som är viktiga häckningsbiotoper.
Magelungens nordvästra vik har det rikaste fågellivet. Att
sjön ligger nära bostadsområden gör att sjön
får ett stort pedagogiskt värde för människans
förståelse för naturen. Sjöns fågelvärden
är värda att bevara och utveckla.
Gräsand, skäggdopping, sothöna, knipa, rörsångare
och sävsparv hör till de vanligaste fåglarna vid sjön.
Exempel på andra fåglar som häckar vid sjön är
knölsvan, kricka, vigg, storskrake, fiskmås, gråtrut,
fisktärna, näktergal, sävsångare, enkelbeckasin
och drillsnäppa.
Nya häckfåglar sedan 1976 är kanadagås, som häckar
med 2-3 par samt brun kärrhök .
- Kräftor
Signalkräfta planterades ut 1984 (1500 st), utförare Stockholms
stad, ursprung Halmsjön.
- Vattenväxter
Under Södertörnekologernas vattenväxtinventering 1998
hittades följande växtarter i sjön: vass, säv, smalkaveldun,
stor igelknopp, blomvass, dyblad, vattenaloë, gul näckros,
vit näckros, hornsärv, vattenpest, axslinga, gäddnate,
vattenbläddra, andmat och korsandmat. Kransalgen skörsträfse
(Chara globularis).
Strandvegetationen består av klibbal, jolster, asp, björk,
gran, tall, brakved, gråvide.
-
Groddjur
Groddjur inventerades år 1996 vid flera platser i nordvästra
viken av Magelungen, men inga fynd påträffades.
- Fladdermöss
De vassbevuxna vikarna Lindsviken och Nynäsviken kan vara nyckelbiotoper
för fladdermöss. Miljöer, som är viktiga för
fladdermössens överlevnad under våren, tack vare insektsproduktionen
och närheten till bra övervintringsplatser, kallas för
nyckelbiotoper. Vid inventeringen av Nynäsviken, våren 1995,
blev dock resultatet oväntat dåligt och lokalen behöver
därför inventeras ytterligare. Dvärgfladdermus förekommer
vid Nynäsviken.
Enstaka fynd av dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, vattenfladdermus
samt Brandts fladdermus har rapporterats från områdena kring
Farsta till ArtArken i Stockholms stad.
Samtliga Sveriges fladdermusarter är fridlysta.
- Trollsländor
Södertörnsekologerna har med hjälp av anlitade experter
under åren 2000 och 2001 inventerat förekomsten av trollsländor
i Södertörns sjöar och vattendrag. I Magelungen fann
man arterna: rödögonflickslända, mörk lyrflickslända,
brun mosaikslända, tidig mosaikslända, guldtrollslända,
citronfläckad kärrtrollslända, fyrfläckad trollslända.
- Bottenlevande djur
Bottenfaunan undersöktes 1988-89. Den utgjordes nästan helt
av tre arter - en fåborstmask och två fjädermygglarver
- som alla är tåliga mot låga syrehalter och karakteristiska
för näringsrika sjöar. Med undantag för viken utanför
Norråns mynning var individantalet litet både på djupa
och grunda bottnar.
En kvalitativ undersökning genomfördes i augusti 1997 genom
håvning från stranden. Totalt fem strandmiljöer i sjöns
norra samt centrala delar inventerades. Här förekom representanter
från alla vanligt förekommande grupper bland bottenfaunan.
Totalt påträffades 55 arter/taxa, vilket kan betecknas som
en relativt hög artdiversitet. Dominerande i artantal var sötvattenssnäckor,
nattsländor, iglar och skalbaggar. Nio arter av snäckor förekom,
vilka representerar en stor del av de i stockholmsområdet vanligare
och mer spridda arterna.
Bland iglarna förekom en i Sverige mindre vanlig art, snäckbroskigeln
Glossiphonia heteroclita, känd för att parasitera vattenlevande
snäckor.
TILLBAKA
|
