|
Sjönamn
Långsjön Kommun Huddinge och Stockholm
Höjd över havet 30,6 meter
Area (ha) 28 ha Vattenvolym
0,617 milj. kubikmeter Maxdjup
3,3 meter
Vill
du veta mer, kontakta: Tiina Laantee
Långsjön
- sjödjupskarta och sjöfakta (361 kB)
Sjöförhållanden
Allmänt
Långsjön ligger i kommunens nordvästra del, på
gränsen mellan Huddinge och Stockholms kommun. Sjön är
omgärdad av bebyggelse, vilken gör sjön svår att
nå för allmänheten på vissa sträckor. Två
badplatser finns vid sjön. Långsjön ligger först
i Vårbybäckens vattensystem och rinner mot Mälaren.
Sjön har ett stort rekreations- och naturvärde för den
stora befolkning som bor runt sjön.
Friluftsliv
Promenader, långfärdsskridskoåkning, picknick och bad
är viktiga fritidsaktiviter vid sjön. Långsjön
ingår i Sportfiskekortet. Sportfiske i sjön är populärt,
framför allt mete efter sutare och ruda. Sedan 1993 råder
förbud mot motorbåtar i sjön.
- Bad
Två badplatser finns vid sjön som är välbesökta.
- Sportfiske
Sjöns värde för sportfisket är stort. Sportfiske
upplåts till allmänheten via Sportfiskekortet (Sportfiskarnas
Stockholmsdistrikt). Sjön är känd för sitt goda
sportmete efter sutare, ruda och karp.
Sedan 1993 råder förbud mot motorbåtar i sjön.
Med
stockholmsdistriktets Sportfiskekort får du tillgång till
fiske i 10 sjöar i Huddinge kommun. Fiskekortet kan inhandlas hos
Regal Fiske i Vårby, Länna Jakt&Fiske, kommunalhusets
reception på Kommunalvägen 28 och i Snättringekiosken
på
Häradsvägen 77. Är du under 15 år så är
fiskekortet gratis. Vill du fiska i sjön Gömmaren så
behövs det ett särskilt fiskekort. Detta kort kan också
inhandlas på ovan nämnda inköpsställen, dock inte
i kommunhusets reception på Kommunalvägen 28. Sätt gärna
tillbaka fångad stor fisk och ta hem mindre matfisk - detta lägger
grunden för ett fortsatt bra fiske.
Vattenkvalitet
Sjön är mycket näringsrik och planktonblomning förekommer
sommartid. Vintertid uppkommer ofta syrebrist vid sjöns bottenskikt.
Djur och växter
- Fiskar
Fiskarter som bedöms ha en naturlig förekomst i sjön
är gädda, abborre, mört, sarv, braxen, ruda, sutare och
gärs. Gädda har dock stödutsatts. Gösen,
som hör till den svenska fiskfaunan är inplanterad i Långsjön.
Kända främmande fiskarter som har planterats ut är fjällkarp
och spegelkarp.
Långsjöns fiskbestånd, framför allt mört
och ruda, har decimeringstrålats vid två tillfällen,
1995 och 1998. Gös har utplanterats 1995-1999 för att förstärka
rovfiskbeståndet. Provfisket 1999 visar att gösen har reproducerat
sig i sjön.
Långsjön provfiskades åren 1996 och 1999. De arter
som fångades var abborre, mört, sutare, gös och ruda.
Provfiskefångsterna har dominerats av mört. Vid 1999 års
provfiske ökade den antalsmässiga fångsten av både
abborre och mört. Den antalsmässiga ökningen gjorde att
det i 1999 års provfiskeresultat noterades en mycket stor avvikelse
gentemot förväntat antal fiskar i fångsten. Det fanns
även tydliga avvikelser i och med den stora biomassan samt den
höga andelen karpfiskar.
- Fåglar
I sjön
häckar knölsvan, gräsand, skäggdopping, sothöna
och den mindre allmänna rörhönan. Ofta ses även
skrattmås, fiskmås, gråtrut, silltrut och kanadagås.
Fåglar som ibland besöker sjön är: Vigg, fisktärna,
brunand, bläsand och sällsynt även småfläckig
sumphöna.
- Kräftor
Långsjön fick kräftpest 1984. Signalkräfta planterades
ut 1988. Utplantering har även skett 1991.
- Vattenväxter
Växtarter i sjön: Vass, kolsäv, vit näckros, gul
näckros, gäddnate.
Strandvegetationen består av klibbal, asp, björk, gran, tall,
gråvide, fackelblomster.
-
Groddjur
Långsjön en av Stockholms stads främsta fortplantningslokaler
för groddjur. Här finns vanlig groda och vanlig padda. Mindre
vattensalamander leker förmodligen i sjön. Groddjuren kring
Långsjön har inventerats 1992, 1993 och 1996 i ett projekt
inom Stockholms stad. Lekperiod för mindre vattensalamander är
april-juni, padda april-juni och vanlig groda april-(maj).
Alla Sveriges groddjur och kräldjur är fridlysta.
- Fladdermöss
Vattenfladdermus har observerats vid ett flertal tillfällen.
Samtliga Sveriges fladdermusarter är fridlysta.
- Trollsländor
Uppgifter saknas.
- Plankton och bakterier
Provtagning av blågröna alger (cyanobakterier) har utförts
en gång per vecka på badvattnet vid Långsjöbadet
(Stockholm) under somrarna 1995-1999. Då antalet överstiger
20 000 bakteriekolonier per liter är förekomsten i regel synlig
och bad bör undvikas. De höga förekomsterna 1997 och
1999 kan bero på att somrarna var extremt varma och att algerna
har förmåga att fixera kväve ur luften då fosforhalten
i sjön ökar i förhållande till kvävehalten.
Växtplankton i augusti brukar domineras i ungefär lika hög
grad av blågröna alger som av grönalger. Bland de blågröna
algerna (cyanobakterierna) brukar olika Microcystis-arter vara
vanligast, t ex M. aeruginosa, M. viridis och M. wesenbergii,
alla tre kända toxinproducenter och vattenblommare. Andra cyanobakterier
är Anabaena affinis (kvävefixerande och vattenblommande
men sannolikt inte toxisk) och Planktolyngbya contorta (varken
kvävefixerare eller toxisk). De flesta påträffade grönalger
indikerar näringsrikt vatten och tillhör ordningen Chlorococcales
- nämnas kan Scenedesmus quadricauda och S. ecornis
samt Pediastrum boryanum och P. duplex. Även desmidiaceer
som den eutrofa Staurastrum tetracerum påträffas.
Ögondjur (euglenider, indikerar näringsrikt vatten) är
också frekventa - både släktet Euglena och släktet
Phacus har påvisats. Kiselalger är inte så vanliga
förutom den smala trådformiga Aulacoseira italica v tenuissima,
som kan bli ganska riklig.
De decimeringsfiskningar som genomfördes 1995 och 1998 gav kortvariga
förbättringar i planktonsituationen. Den minskning som noterades,
märks inte i provtagningar 1999 och 2000, förhållandena
har återgått till vad de var före insatserna.
TILLBAKA
|
