|
Sjönamn
Ågestasjön Kommun Huddinge
Höjd över havet 20 meter
Area (ha) 35 ha Vattenvolym
0,320 milj. kubikmeter Maxdjup
1,5 meter
Vill
du veta mer, kontakta: Tiina Laantee
Sjöförhållanden
Allmänt
Ågestasjön är en grund näringsrik slättsjö
med en rik biologisk mångfald. Sjön belastas med näring
och andra föroreningar från Trehörningen, Orlången
och de näringsrika omgivningarna. Ågestasjön och dess
närmaste våtmarker är skyddade som fågelskyddsområde
sedan 1976, enligt länsstyrelsens beslut. Det innebär att
där råder tillträdesförbud för allmänheten
under tiden 15 april -15 juli. Det är inte heller tillåtet
med jakt eller att medföra jaktredskap eller hund, vilket gäller
hela året.
Större delen av markerna inom Ågestasjöns primära
tillrinningsområde ingår i Orlångens naturreservat.
Reservatet är av riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Hela detta område utgör också en del av Hanvedenkilen
i den regionala grönstrukturen. Runt nästan hela sjön
råder utökat strandskydd till 300 meter. I sjön gäller
förbud mot att framföra motordrivet fartyg.
Friluftsliv
Ågestasjön
med dess vackra omgivningar är ett välbesökt naturområde
och nyttjas av många Huddingebor och besökare från
när och fjärran. Fågelskådning, promenader långfärdsskridskoåkning,
ridning och skidåkning är några av årets aktiviter
vid sjön. Våtmarksområdet Pumphusängen, som ligger
i södra änden på sjön, och Västeräng
är också mycket viktiga områden för fågellivet
i Ågestaområdet. Vintertid finns, om snödjupet tillåter,
flera spår för skidåkare som vill upptäcka omgivningarna
i Orlångens naturreservat.
- Bad
Då sjön är ett fågelskyddsområde och har
beträdnads förbud under perioden 15 april - 15 juli på
grund av häckande fåglar och säsongen därefter
ett badvatten fullt av vattenväxter är det omöjligt att
uppskatta Ågestasjön som badsjö.
- Sportfiske
Sjön
är inte upplåten för handredskapsfiske. I sjön
gäller förbud mot att framföra motordrivet båt
(fartyg).
Vattenkvalitet
Ågestasjön belastas med näring och andra föroreningar
från Trehörningen, Orlången och de näringsrika
omgivningarna.
Det totala fosforinnehållet i ytsedimenten var relativt högt,
men redan på 30 cm sedimentdjup är det låga halter.
Sedimentet är extremt organogent och vid mineraliseringen frigörs
huvuddelen av fosforinnehållet till vattenfasen. Andelen lättlöslig
fosfor är hög, vilket indikerar att sedimentet har låg
bindningsförmåga med avseende på fosfor. Internbelastning
förekommer.
Sedimenten har 1997 även analyserats med avseende på metaller/tungmetaller
(bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, mangan, nickel,
zink). Generellt bedöms tungmetallhalterna i de provtagna sedimenten
vara måttligt höga. I norra delen av sjön är halterna
av koppar, zink, nickel, bly, kadmium, mangan dock generellt högre.
Dessa förekommer också i högre halter i ytsedimenten
(0-2 cm) än i djupare sediment (20-22 cm). I södra delen av
sjön är kromhalterna låga i ytsedimenten medan halterna
är högre i djupare sediment.
Provtagning sker två gånger per år på ytvatten.
Djur och växter
- Fiskar
I Ågestasjön förekommer fiskarterna: Gädda,
mört, sarv, sutare, benlöja, björkna, braxen, ruda, abborre
och gärs.
Provfiske har utförts 1988 och 1998. Det senaste provfisket utfördes
med standardiserade provfiskenät i sjöns norra del. Fyra arter
fångades: ruda, mört, abborre och sutare. Viktsmässigt
dominerade sutare med 54% av totalvikten, följt av ruda. Dessa
två arter upptar således den största delen av fiskbiomassan
i sjön. Hos de två nämnda arterna är det stora
individer som verkar dominerande, vilket tyder på närvaro
av rovfisk, eftersom individerna satsar på tillväxt framför
att föröka sig. Antalsmässigt dominerade mört och
därefter abborre. Spridningen i längdklasser för fångad
mört var mycket stor, vilket pekar på att Ågestasjön
fungerar som en mycket produktiv yngelkammare för mört under
sommarmånaderna. För abborren var storleksspridningen liten.
Detta tyder på att det rör sig om en årsklass som helt
dominerar. Det kan också peka på att födobrist råder
, vilket resulterar i att abborrarna aldrig når det stadium där
de övergår till att bli fiskätare istället för
att livnära sig på djurplankton och insektslarver.
- Fåglar
Ågestasjön
och dess omgivningar är mycket gynnsamma för rastande och
häckande fågelarter. Totalt har ca 240 fågelarter setts
i området.
Skrattmås häckar med cirka 500 par. Gräsand och sothöna
dominerar i övrigt. Knölsvan, grågås och kanadagås
förekommer med några par. Skäggdopping (ca 5 par), krickor
och knipor (5-10 par), vigg och brunand (ca 5 par), rörhöna
och vattenrall (några par). Troligen häckar skedand och under
senare år även snatterand och årta med något
par. Vissa år även rördrom och småfläckig
sumphöna. Sångsvan uppträder sedan några år
med ett par. Sommaren 2004 häckade sångsvan för första
gången i sjön. Brun kärrhök finns regelbundet (2-3
par). Enkelbeckasin, skogssnäppa och morkulla är regelbundna
häckfåglar.
Tofsvipa (10-tal par), gulärla (ca 10 par), ängspiplärka,
buskskvätta, törnskata, skäggmes, duvhök, nötkråka,
göktyta, bivråk, näktergal, stjärtmes, mindre hackspett,
grönsångare, stenknäck, lärkfalk. Bland nattsångarna
dominerar säv- och rörsångare, men även gräshopp-,
flod-, kärr- och trastsångare förekommer vissa år.
Fiskgjuse ses regelbundet fiska i sjön.
Rastande fåglar är: Svanar, änder, gäss, rovfåglar,
duvor, svalor och många tättingar såsom kråkfåglar,
trastar, starar, finkar m fl passerar regelbundet i varierande antal.
Andra markanta inslag är sångsvan, storskrake, storskarv,
ormvråk, fjällvråk, havsörn, blå kärrhök,
ringduva, kråkor, fink, grönbena, rödbena, svartsnäppa,
storspov, ljungpipare, blåhake, bläsand, snatterand. Mer
sällsynta men regelbundna/årliga sträckgäster är
t ex smådopping, årta, stjärtand, salskrake, ejder,
småskrak, större strandpipare, jorduggla, snösparv,
videsparv, lappsparv, ortolansparv, rödstrupig piplärka, vinterhämpling
och varfågel. Rariteter som har setts är bl a ökenstenskvätta,
korttålärka, svartpannad törnskata, svarthakad buskskvätta,
vassångare.
- Kräftor
Den nedströmsliggande Magelungen drabbades av kräftpesten
1978 och de uppströms liggande Trehörningen (Sjödalen)
och Orlången 1978 respektive 1979, varför det är troligt
att Ågestasjön fick kräftpesten i samma veva. Om förutsättningarna
i sjön är goda har utplanterade signalkräftor troligen
vandrat in från de omgivande sjöarna.
- Vattenväxter
Under Södertörnekologernas vattenväxtinventering 1998
hittades följande växtarter i sjön: Vass, säv, bredkaveldun,
smalkaveldun, gul svärdslilja, svalting, stor igelknopp, sprängört,
missne, vattenaloë, gul näckros, vit näckros, gäddnate,
trubbnate, kransslinga, hornsärv, vattenbläddra, vattenpest,
vattenklöver, dyblad, andmat, stor andmat, korsandmat.
Strandvegetationen består av klibbal, jolster, asp, ask, ek, björk,
gran, tall, brakved, gråvide, strandklo, topplösa, fackelblomster,
vattenskräppa, kärrsilja, kråkklöver, besksöta,
frossört, kärrbräken, dvärgmåra, slokstarr,
vasstarr, flasstarr, jättestarr, blåsstarr, hundstarr, gråstarr.
-
Mossor
Kärrskedmossa, sjönäckmossa, kärrpraktmossa.
- Groddjur
Vid Ågestasjön och dess omgivande våtmarker förekommer
åkergroda, vanlig groda, padda och mindre vattensalamander.
Alla Sveriges grod- och kräldjur är fridlysta.
- Fladdermöss
Nordisk fladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, dvärgfladdermus
och mustasch- eller brandts fladdermus har observerats under 1990-talet.
Alla Sveriges fladdermusarter är fridlysta.
- Trollsländor
Södertörnsekologerna har med hjälp av anlitade experter
under åren 2000 och 2001 inventerat förekomsten av trollsländor
i Södertörns sjöar och vattendrag. I Ågestasjön
fann man arterna: Rödögonflickslända, ljus/mörk
lyrflickslända, mörk lyrflickslända, tidig mosaikslända,
guldtrollslända, nordisk kärrtrollslända, citronfläckad
kärrtrollslända, fyrfläckad trollslända.
- Övriga vattenrelaterade däggdjur
Utter har förekommit i sjön fram till 1960-talet. Vintern
2003 sågs än en gång färska spår av utter
i det närbelägna området Fräkenbottnen.
TILLBAKA
|
